Tjejen som verkar trivas på förskolan

 Inte skola men FÖRskola. Här i inomhusrutschkanan som hon gillar mycket.

Fyra veckor har gått sedan min dotter var inskolad och redo för förskolan. Sammantaget måste jag säga att det har gått hur bra som helst. Inte en tår under inskolningen och väldigt få tårar under de fyra veckor som hon nu varit där. 

Första "riktiga" veckan gick hur bra som helst. Andra veckan började hon antagligen undra lite vad det var vi höll på med, då blev hon lite ledsen när hon blev lämnad på morgonen. Inte hysterisk på nåt sätt men sådär smått ledsen ni vet med en liten tår och gråt i halsen. Usch, det känns i föräldrahjärtat att lämna sina barn sådär. Maken har nog lämnat alla dagar utom två-tre gånger och det var inte lättare när mamman skulle lämna. Som tur är har det inte varit något som hållit i sig under dagen, gråten har gått över så fort hon gått in från hallen in till avdelningen och sett vad de andra barnen leker med. Att veta att det går över fort känns skönt. Och hon heller blir aldrig ledsen under dagen och frågar efter oss eller så. Hon verkar trivas. Dennna veckan har hon nog förstått lite vad förskolan handlar om; ett ställe att vara på i några timmar under dagen.  Jag tror också hon förstått att vi faktiskt hämtar henne varje eftermiddag igen. Jag gissar att hon kommit till denna insikten eftersom tårnarna under denna veckan uteblivit vid avskedet. 

På eftermiddagarna när jag hämtar Lilly är hon trött. Såklart. De första veckorna blev det en del trötthetsprotester på hemväg men nu har jag kommit på att om hon får ha sin snuttefilt och napp i vagnen på hemvägen tycker hon det är mysigt och vilar sig en stund. Väl hemma brukar vi lägga oss på dubbelsängen och läsa några böcker för att samla lite nya krafter inför kvällen och middagen. Visst är det en stor förändring att börja förskolan även om det gått bra. Dagarna blir intensiva och hon sover ju inte alltid så länge som hon skulle behöva eftersom barnen väcker varandra ibland när de vaknar. Ofta sover hon 1,5 timme och det är gränsen för vad hon "måste" ha för att orka hela dagen. När det blir ner mot en timme är kvällarna svåra att orka, då blir det ofta ledsna stunder. Några dagar har fröknarna fått väcka henne efter två timmar. Min lilla sömntuta, som knappt sov något alls (såklart hon gjorde men det kändes så då) under hela sitt första år. Visst är det otroligt att alla tolv barnen kan sova i samma rum, på var sin madrass med en liten filt på sig. Fröknarna lägger ut gosedjur och snuttefiltar och så går barnen till sitt ställe och lägger sig. Lilly är trött vid lunchtid så hon tycker om att att mysa med sin gosefilt då och somnar väldigt fort enligt fröknarna.

Fröknarna (eller säger man lärare kanske?) säger att Lilly är så nöjd hela dagarna. Hon gillar att gå omkring och utforska både inomhus och utomhus. Första veckorna har hon valt att titta mycket på vad de andra barnen leker med, liksom inte direkt interagera med dom. Denna veckan har hon släppt dom lite inpå sig, hon tar dom i hand, klappar på dom och försöker prata med dom. Jag gissar att det är ett tecken på att hon börjar känna sig "hemma".

Barnen på Lillys avdelning är i hennes ålder och upp till 3 år. Fast att Lilly är bland de yngsta är hon tydligen en av dom som är mest intresserade/aktiv under deras samlingar. Hon är snabb att sätta sig i ringen för hon är nyfiken på vad som kommer. Hon deltar aktivt med rörelser och sång när de sjunger. När de pratar/leker med leklådorna på samlingen är Lilly aktiv på så sätt att hon är nyfiken på berättelsen och vilka små grejer som finna att leka med. Leklådor är en låda som innehåller delar av en saga/berättelse. De Pippi Långstrump, Bockarna Bruse med flera.

Hennes favoritsyssla är nog att vara i "hopp-rummet". Där har de en tjockmatta att hoppa i och en bana att klättra på fram till hoppmattan. Hon gillar även att krypa intill fröken och lyssna när de läser böcker. En dag när jag kom satt min lilla tjej och pärlade. Jo pärlade. Jag trodde hon var för lite för sådant men tydligen inte. Hon satt med en piprensare i handen och hon hade trätt på varenda pärla själv, min lilla tjej. Att leka med lera är något hon gillar. Likaså att måla med fingerfärg. Ibland får de även ha golvstativ och måla som riktiga konstnärer. Ni förstår att hon gillar detta ställe.

När solen är framme är de utomhus både på för- och eftermiddag. Oftast på gården vid förskolan men någon dag har de gått till skogen och en lekplats i närheten. Vilka upptäcktsfärder. Häromdagen hade Lilly förföljt ena fröken under tiden hon sopade undan grus från asfalten på deras lekgård. Hon följde vartenda soptag och varenda skyffel med grus som skulle läggas i soporna. När det var sopat och klart fick barnen rita med kritor på asfalten. Den dagen ville hon verkligen inte gå hem när jag hämtade henne.

Vilket ställe. Mysigt, utvecklande, roligt, lärorikt - allt på en gång. Kan knappast blir bättre.