söndag 1 januari 2012

Att avsluta första dagen 2012



Lilly tycker det är bra att ha en reservflaska ifall man är mer sugen efter första.


I denna lilla mun är det nog flera tänder på gång. Jag får inte titta och än mindre känna, men vi har märkt på matintaget i någon vecka att det nog är lite känsligt i munnen. Men välling går bra. Tänk att denna lilla damen vägrade napp och nappflaska så länge hon bara kunde och nu tuttar hon mer än gärna på båda. Ni ser, hon nöjer sig inte med en flaska. Här har hon förberett sig med en och en halv. Vi låter henne dricka så mycket hon vill, jag tror att man vinner i längden på att barnen själva lyssnar på signalerna från deras små kroppar. Ena dagen äter hon knappt en flaska och nästa istället drygt en. Lika dant med mat. Mer ibland och mindre ibland. I början var jag orolig att hon inte fick i sig tillräckligt men det har jag släppt nu.

Hon vill gärna sitta i hörnan i soffan och titta på Nalle Puh samtidigt som kvällsvällingen och vi försöker skydda soffan genom att lägga ut en filt. Denna lilla damen verkar bli lika bestämd som sin mor, för nu går det inte att sitta där utan filten. Hon har gjort det till en mysighetsfaktor liksom och bra är väl det i och för sig. Det är många saker hon redan har bestämda åsikter om. Jag förundras fortfarande varje dag att dessa små varelser redan kan kunna så mycket, att det kan veta så mycket och förstå så mycket. Som när hon på kvällarna börjar bli sugen på sin välling, jo då går hon till vällingskåpet och hämtar en tetrapack (vi använder färdigblandad) och så tar hon en av nappflaskorna som vi använder just till välling (där pipen är anpassad). Hur hon nu kan veta att det är ren röda, den orange eller den med tiger på som är till vällingen tycker jag är fascinerande. Visst är barn fantastiska.

Så med rejält med välling avslutar vi första dagen på detta året om än en halvtimma senare än normal sovtid. Men det är förståligt när hon lät sin mamma och pappa få sovmorgon till halv tio!!!

2 kommentarer:

  1. Jag bara sitter och fånler. Barn är så underbart fantastiskt och jag häpnar varje dag över något som de säger eller gör. Kram

    SvaraRadera