lördag 17 mars 2012

Vecka 36, rött eller blått, flicka eller pojk





Rött eller blått, det är stora frågan. (Bilder: från respektive leverantör, se nedan)


Jag kan inte förneka att jag börjar undra vad det är för en liten krabat där inne i min mage. Nu är jag i vecka 36 och det börjar kännas ganska nära måste jag säga. På ett sätt skulle jag vilja att krabaten tittar ut snart men på ett annat sätt får h*n gärna vänta där lite till. På något sätt vet man ju liksom hur det är att ha bebisen i magen och jag börjar känna mig ganska trygg med det. Lilly pussar på magen när jag frågar om hon vill pussa bebisen. Hur det blir när bebisen kommer ut kan man ju aldrig veta innan. Lite ovisst.

Osäkerhet i mig kring det nya okända gör nog att jag istället känner mig ganska bekväm med magen och att bebisen gärna får stanna där tiden ut. Lilly behagade ligga kvar ytterligare 11 dagar i magen och tro det eller ej, men trots diverse graviditetskrämpor och 30 graders sommarvärme kände jag aldrig någon brådska över detta. Man vet ju att de kommer förr eller senare, det är ett som är säkert. En fråga som man får om och om igen när man går över tiden för beräknad förlossning är om man tycker det är jobbigt att gå och vänta. Jag har aldrig känt så. Det jobbiga tycker jag istället har varit hur man ska svara på en sån fråga när man inte känner så och man samtidigt känner att man förväntas tycka på ett visst sätt. Det är ju inte alltid man orkar förklara riktigt vad man menar. Man vet ju att bebisen kommer, det finns ju liksom ett slutdatum. Varför ska jag tycka det är jobbigt att vänta då. Hur har ni känt när ni väntat era barn?

I veckan när jag var hos min barnmorska hade SF-måttet återgått till samma kurva som innan. Magen har legat strax under normalkurvan hela tiden förutom när den dalade en bana för några veckor sedan. Men nu är den alltså tillbaka igen och det känns lugnande. Barnmorskan tror dock att denna bebis blir lite mindre än Lilly. Och vad gör väl det, så länge bebisen växer är det ju bra.

Förresten, det jobbiga med att vänta är ju att man inte vet om man ska börja handla blått eller rött till bebiserummet. Om det blir en pojke har jag tänkt att bebiserummet ska kompletteras med några blå detaljer. Såna oviktiga saker kan man ju fundera över medan man väntar.

Röda detaljer:
Affisch med nyckelpiga från Mr. Fågel.
50-tals väggklocka från Barnklassiker.
Haklapp från Färg & Form.
Filt Little Pongon i bomullschenille från Klippan.
Påslakan Anna (till spjälsäng) från Af Swedala.

Blå detaljer:
Affisch med fågel från Mr. Fågel.
50-tals väggklocka från Barnklassiker.
Haklapp från Färg & Form.

Filt Little Pongon i bomullschenille från Klippan.

Påslakan Adam (till spjälsäng) från Af Swedala.


Ps. Maken undrade vad jag skriver om på kvällen inlägg. "Rött eller blått, flicka eller pojke" svarade jag då. Han frågade då "Varför inte grönt eller gult?". Ja det kan man undra. Men temat denna helg verkar ju vara rött och blått. Så därför. Jag är ganska öppen för det där med färger och kön skulle jag vilja påstå. Det är ofta jag klär Lilly så att folk på stan frågar vad HAN heter.

14 kommentarer:

  1. Jag får alltid frågan om V är en tjej. :). Gör mig inget - hans färgglada kläder och halvlånga lockiga hår gör nog sitt till. Samma i hans rum, det är mycket rött blandat med turkos och svart, bl.a. Har han det röda påslakansetet som du visar och en söt sänghimmel med flaggor. Måste finnas lite balans till alla bilarna som står överallt.

    Med V gick jag 8 dagar över, mitt i sommar. Jag mådde så otroligt bra och hade så sköna dagar där när jag verkligen njöt av det som var och vetskapen om att han kunde komma närsom så jag tyckte inte heller att det var jobbigt. Men nyfiken var man ju! Denna gången känner jag att bebisen gärna får komma i tid - saknar min gamla kropp på ett helt menat sätt den här gången men det beror nog på att det är så mycket jag skulle vilja göra här hemma och att man har en liten att ta hand om. Blir trött på ett helt annat sätt.

    Ha en fin dag!
    Kram.

    SvaraRadera
  2. KLart att man är nyfiken på vad de är för en liten krabat som bor därinne i värmen. Det blir spännande att fortsätta följa dig under färden.

    SvaraRadera
  3. Vi visste ju att det var en kille vi väntade på, men det är ändå spännande att få se hur han ska se ut, hår, ögon osv. Om vi får ett till barn skulle jag dock gärna vara ovetande in i det sista, bara för att se hur det känns! :)

    SvaraRadera
  4. Åhh, så spännande att det börjar närma sig ordentligt nu! Klart du är nyfiken på vem som finns därinne och vad det är för en liten filur! Kram

    SvaraRadera
  5. Ingen av de gånger jag varit gravid har jag valt att ta reda på vad som bodde i min mage. Så härligt att inte veta förrän bebben väljer att komma :-)

    Tiden finns att fixa med rött eller blått :-)

    Sköt om dig

    SvaraRadera
  6. Det är spännande att se vem som är där inne :) Jag mådde så dåligt under graviditeten att det var skönt att bebisen kom en vecka tidigt.mdåmfixk min kropp nog tror jag.
    Jag är en riktigt TantBrun och körde på brunt , vagn och i spjälsängen och bäddat i vagnen. Bebisens kläder i vitt och brunt. Visste fr v20 att det var en flicka fast älskar brunt :)

    SvaraRadera
  7. Åh, nu minns jag inte! Ska kika sen, Lova sover i rummet, hihi :D Men det är en mjuk ullbody från något märke som jag tippar på är norskt! Kramar

    SvaraRadera
  8. Det är det mest spännande kvar. Att få veta om det är en liten gosse eller flicka. Spännande. Jag har två flickor och till båda hade vi köpt mycket i vitt och en del gult. Med tiden blev det mer och mer rosa!

    Kram

    SvaraRadera
  9. Vad härligt att det börjar närma sig nu Linda och vi är lika nyfkna som ni på den lilla/lille krabaten. :)

    Själv stormtrivdes jag med mina två graviditeter men hur mysigt det än är att vara gravid finns det inget som slår när de väl bestämmer sig för att det är dags att komma ut och säga "Hej!".

    Jag är övertygad om att Lilly kommer att bli en fantastisk storasyster och pussa bebisen lika mycket då hon/han är född. :)

    Ta nu hand om varandra och ha en fin söndag.

    Kram Lotta

    SvaraRadera
  10. Vi tog reda på vad det var för kön och bestämde alla namnen redan innan han var född. Tyckte det kändes skönt att det var klart innan han kom så kunde vi fokusera på att lära känna honom som person och att bli föräldrar. Tänkte att vi skulle vara så mosiga i huvudet sen att det var skönt att ha tänkt igenom allt innan. Minskade även risken att bli för influerade av vad familj och andra tyckte han skulle heta. Kändes väldigt personligt också att ha döpt honom redan i magen ;)

    Gick också en vecka över tiden med pojken. Tyckte det var helt fruktansvärt.... mådde egentligen väldigt bra i kroppen men av någon anledning fick jag för mig att allt var något fel eftersom han inte kom ut. Kände mig misslyckad eftersom alla andra i min familj fött barn precis på dagen. Lustigt så här i efterhand.

    All lycka med den nya lilla bebben. Kommer säkert att bli jättebra. Tror det är en liten flicka du väntar ;)

    Kram Louise

    SvaraRadera
  11. Ååååå vad spännande - kommer ihåg den där pirrande ovetande känslan...
    Rött eller blått - vilket som är väldigt väldigt fint.

    Hoppas du och de dina får en underbar mars vecka med mycket sol!

    kramar

    SvaraRadera
  12. Hej igen, vi var i Jkpng över dagen bara och hann inte med så mycket denna gågen. Ha en fin kväll.

    SvaraRadera
  13. Tack snälla <3
    Åh vecka 36... så avis jag blir!
    Ja det vita spetstunika från Kappahl, var verkligen ännu ljuvligare i verkligheten, och som sagt mkt bättre pris än godingen från How to kiss a frog!
    ha en fortsatt härlig söndagkväll! kram

    SvaraRadera
  14. Jag trodde knappt det fanns folk längre som inredde barnrummet i färg efter kön! Nu blir jag lite chockad. Varför är rött mer åt tjej och blått kille? *Fattar inte* Jag hade typ bara rött och blått när jag var liten.

    SvaraRadera